Frossa i semlor
Vem älskar inte semlor? Den 25 februari infaller fettisdagen, då traditionen bjuder att vi frossar inför fastan. Och frossa kan man, utan att fasta.
Att baka eller köpa, det är frågan
Varje år säljs i Sverige cirka 50 miljoner semlor. Till det kommer de uppskattningsvis 30 miljoner semlor som bakas hemma.
Om du äter en semla per år, så är det förmodligen enklast att köpa den. Men om du äter flera semlor – och man får väl åtminstone äta en varje tisdag fram till påsk? – eller om ni är flera personer, så är det väldigt trevligt med hembakta. De bullar som inte blir semlor på en gång går utmärkt att frysa in till en annan dag.
Längst ned i artikeln hittar du länkar med olika recept, men här ger Roy Fares sina bästa tips för saftiga, mumsiga semlor.
En tradition som flyttar i kalendern
Fettisdagen är en del av fastlagen, de tre dagar som föregår fastan före påsk. Inför de magra dagarna tog man ut svängarna rejält i god mat och dryck och livliga upptåg.
Fettisdagen infaller 47 dagar före påskdagen, och eftersom påsken flyttar gör även fettisdagen så. Det tidigaste datumet fettisdagen kan infalla är den 3 februari. Det sker nästa gång år 2285. Senaste datumet fettisdagen kan infalla är den 9 mars, vilket inträffar redan 2038.
Varifrån kommer semlan?
Namnet semla anses hänga ihop med latinets ord för det finaste, skiktade vetemjölet, simila. Vill du veta mer om just ordets, och mjölets, ursprung ännu längre tillbaka i tiden rekommenderas språkprofessorn Jenny Larssons artikel i Språktidningen varmt.
När semlan först kom till Sverige var det utan koppling till kristendomen. Det var bara en slät, okryddad vetebulle, utan någon fyllning. På finlandssvenska är en semla fortfarande en småfranska.
Den första gången semlan nämns i ett kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel från 1541, där man offrar semlokakor blandade med olio. Häromkring kopplades semlan ihop med fastan, och blev fettisdagsbulle.
Med tiden kom bullen att smaksättas på olika sätt. Bullen sötades med honung. Man började gräva ur inkråmet och blanda det med grädde, eller koka det med grädde och smör, innan man lade tillbaka det.
På 1700-talet började mandel användas mer allmänt i Sverige, och man blandade stött eller mald mandel med grädde och bullens inkråm. Vid 1800-talets mitt började man skära av lock och lägga mandelmassa emellan. I en stockholmstidning från 1850 kan man läsa “Fettisdagssemlor det är runda hvetesemlor fyllda med mandelmassa, som serveras med varm mjölk, stundom med smält smör”.
Den vispade grädden introducerades först under 1920-talet. Under världskrigen rådde ransonering av mjöl, socker och grädde, så först under 1950-talet kom semmelätandet igång på riktigt.
Blev semlan Adolf Fredriks öde?
Alla “vet” ju att kung Adolf Fredrik dog av slaganfall 1771 efter att ha ätit hetvägg, semla serverad i varm mjölk. Men det ska inte skrämma någon till att avstå från semlor. Kungen hade känt sig krasslig en tid när han satte sig vid vad som skulle bli hans sista måltid. På den digra menyn fanns surkål, kött, rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Eftersom det var fettisdag avslutades middagen med hetvägg.
Kungen klagade på att han kände sig yr och illamående, innan han föll ihop och avled. Dödsorsaken var troligen en hjärninfarkt. Möjligen bidrog den rikliga måltiden till detta, men i så fall var det nog inte beroende på just semlorna som vid den tiden inte innehöll vare sig mandelmassa eller vispgrädde.
Ture Sventon – en riktig rebell
En annan person som är känd i semmelsammanhang är Ture Sventon. Hans semlor är lagom gräddade med pösande grädde, och levereras från Rotas konditori, det enda bageri som för semlor varje dag, året runt.
Vi tycker kanske inte det är något märkvärdigt idag, när semlor ofta säljs varje dag från jul till påsk. Men den första boken om Ture Sventon kom 1948, och så sent som på 1950-talet fick jordbruksnämnden ta emot en polisrapport om en bagare i Malmö som bakat och sålt semlor före fettisdagen. Ända fram tills på 1960-talet fick man bara baka och sälja semlor på fettisdagen och därpå följande tisdagar under fastan.
Receptlänkar
Som utlovat kommer här länkar till sidor med recept på semlor av olika slag, såväl klassiska som nyare varianter.
Överst på denna sida hittar du Roy Fares bästa recept på semlor, men längre ned på samma sida finns förslag också på både donut-semlor och semlesmoothie, om du vill pröva.
Mitt kök har recept på en mer snabbakad semmelkladdkaka.
Ica har recept på både vegansk semla och en riktigt nyttig raw semla.
Allt om mat bjuder på recept på semmelrutor med mycket grädde och mandelmassa, bakade i långpanna.
Nätet är fullt av recept på kreativa semlor, med nutella, med banan och choklad eller nästan vad du vill. Dela gärna med dig av ditt bästa recept i kommentarerna!
